mia

När brorsdottern fattar att man kan ta kort på sig själv med fasters iPhone:



Jag älskar första bilden (längst upp till vänster) på lyckoskrattat när hon inser att hon tar kort på sig själv!

Jacob och Evelinas 25-årsfest blev så lyckad igår! Sjukt kul med Western-tema också, varför gör man inte sånt här oftare? Mycket cowboys var det, några indiander och så Dolly Parton så klart. Vi började med lite förfest hos Robin och sen tog vi hästen till Sundstorp. Bildkavalkad hämtat från mobilen följer här:


Även känd som Sheriff MaryMary!




Tillsammans med Dolly Parton.


Och Rödtotten.


Robin som Lucky Luke. Klockrent om jag får säga det själv.


Dolly Parton med följe.


Strax innan vi skulle gå till festen fick Robin för sig att han skulle göra entré på en häst bara för att dra Lucky Luke-grejen till sin spets. Sagt och gjort hämtade hans lillasyster sin häst och Robins fick sin första ridlektion! Snacka om att vi gjorde snygg entré!




Väntar på mat...


RIP!


Yxkastning.


Självklart fanns det ett pokerbord!




Det sköts lite med knallpulverpistolerna vill jag lova...


Självklart kunde jag inte hålla fingrarna i styr utan styrde ihop ett kollage som vi spikade upp på väggen när vi kom. Hade dock aldrig förväntat mig att det skulle bli så uppskattat som det blev. Yeah!


Barhäng.




Dansgolv.

Tack för en superkväll!

Ikväll har jag, Karin, Carro, Linn och Sandra lurat till oss Madde och (haft babyshower låter så fånigt, men något åt det hållet) ätit massa mat och gett massa presenter till Madde och den kommande mini-Madde. Vi fixade värsta bordet med all mat och alla godsaker (jo, a l l a) ni kan tänka er och sen kidnappades Madde dit som var helt säker på att hon bara hade en vanlig tvättid-kväll. Mohaha! Pojkvännen Anders sammarbetade bra med oss! Jag försökte till och med maskera på Facebook att ikvällen skulle bli väldigt lugn och sysslolös:



Sen är väl inte jag direkt känd för att skriva sånna här statusar, så det fungerade väl sådär... Och påtal om fest så hade Linn satt ihop ett helt gäng av bilder och filmer från våra crazydagar (inte för att de är slut, men ni vet, so far i alla fall) på Madde. Det finns så mycket sjukt material så att Madde till och med överväger att strunta i att gifta sig för att hon är så rädd att det ska visas på hennes bröllop också. Well, vi lovar inget ;)

Jättelyckad kväll i alla fall! Det är så härligt att göra sånt här för människor som blir så ärligt glada och tacksamma som Madde blir!

Hade en kanonkväll kväll igår, först hemma i förfest-soffan och sen på Charken! "Ett par glas vin" förvandlas ju så gärna till party all night long. Speciellt när man har planer dagen efter och verkligen inte borde gå all in. Så även denna gång. Sov två timmar innan klockan ringde igen och det var dags att ta bussen ut på landet för att fira mamma. Somnade i och för sig hemma på landet också, och fick två timmars sömn till... Hur som, så värt det - trots alla skoskav som dansgolvet orsakde.

Morsdag firades sen hos farbror med kusiner och kusinbarn och lite grillat. :)

Nu ska jag försöka ta igen några sovtimmar, för imorgon ska sommaren firas in med Rebecca och Fiona på Måndagsklubbens premiär. Eds eds eds! (Och jag förutsätter att skoskaven är borta tills dess!)


Maja, jag och the Devil.

- Tog en liten paus från jobbet idag och gick till frissan brevid oss. Hon hade lovat att få mitt raka platta hår att bli tjockt och lockigt, och tro mig - hon lyckades! Någon decimeter kortare blev det dock, men att tolka av hennes min när hon kammade igenom håret så behövdes det...

- Var på bio ikväll och såg Pirates-filmen i 3D. Den kändes faktiskt aldrig som 2,5 timme lång, så det måste ju vara ett bra betyg? Lite väl mycket överdrivna scener här och var men hey, man snackar inte skit om Jack Sparrow. Istaheavy?

- ...sen var det nånting mer...  JO, skulle väl kanske nämna det att en snäll Anki ringde mig idag och bad mig komma TILL EN INTERVJU PÅ BERGHS I JUNI, GOD FUCKING DAMN IT! :D Åååh, ni skulle ha sett mitt leende (eller jag skulle velat sett det själv, faktiskt) när telefonen ringde och det var ett okänt 08-nummer på displayen. Hade tänkt att jag inte skulle skriva något om det, men jag är inte den som kan hålla tyst (läs: inte skriva) om något som ger mitt ego en sån kick. Ska väl dock understryka (främst för mitt eget ego skull) att det här är långt ifrån klart bara för att jag får komma på intervju, men det är verkligen en bit på väg. Inga fler sömnlösa nätter nu i alla fall. Fram till intervjun finns inte så mycket mer att göra. Worry is a waste of emotional reserve.

Inget räddar en skitvecka så som detta bemötande på dörrmattan när man kommer hem på fredagseftermiddagen!

I fredags pratade Carro och jag om att vi borde åka till Kisa och Tolvmannabacken någon dag och lära mig åka skidor. Och redan idag tog vi tag i saken. Vaknade tidigt och åkte i strålande solsken mot Kisa. Väl på parkeringen fick jag lite ont i magen av att bara se backarna och tyckte väldigt synd om jag mig själv och undrade vad jag gett mig in på. Fast jag tyckte ändå mer synd om Carro och undrade vad hon gett sig in på...

Innan vi börjar prata om hur det gick, vill jag understryka att jag i princip aldrig stått på ett par skidor. Ännu mindre blivit fänglas i ett par pjäxor eller ens åkt pulka i sånna här backar.

Okej, vi fortsätter:

Hur gick det då? Jag började med att ramla i liften. Jaja, skratta ni, för det gjorde vi också. Efter det, inga fler svårigheter i liften, men några fler backen. Hela den där ett-med-skidorna ville inte riktigt min kropp fatta så i början satt jag ner mer än jag stod upp. Stackars Carro såg nog inte så mycket ljus i den stunden. Så vi struntade i slalombacken, åkte upp till toppen och hittade en slinga som ringlade sig ner brevid de stora backarna som inte hade riktigt samma hemska lutning. Perfekt för oss, mindre liftåkning, lite lättare men längre backar. Och där åkte vi några gånger och jag ramlade faktiskt inte, haha. Carro svishade självklart runt mig medan jag körde en något mer säker style, men hey - jag är fan stolt över mig själv! Carro var en mycket bra tränare och guidade mig hela tiden. "Tyngden på dalskidan, älskling!" Först tyckte jag hon var galen som tvingade upp mig i liften det första hon gjorde och upp på toppen efter 30 minuter, men så är med facit i hand var det nog just det jag behövde. Underbart väder var det också, solen sken, minus tio någonstans och helt vindstilla. Även om det var mycket folk (varav typ 50% var  danskar eller skåningar) så kändes det inte så mycket ändå. Och någonstans där när jag faktiskt vågade få upp farten lite förstod jag tjusningen med skidåkning.

Nu återstår träningsverk. Vill inte ens tänka på hur det är i morgon!

Min fredagskväll! Mat och lite vin på något trevligt ställe med Linn, sen vidare mot bion och kolla in Burlesque! En sån där normal-människa-blir-askänd-dans-och-musik-feel-good kind of movie som jag älskar. Och kolla vad jag har på mig! En asglittrig (syns inte så bra, men jag GLITTRAR!) leopardtröja. 100:- på Monkis rea, en rea som övrigt är WILD AND CRAZY!

Det här blir kanon! Hinner jag till Ågatan på 4 min? Klart jag gör! Latah!

Det var ett par veckor innan jul och vi, jag och ett gäng tjejkompisar, skulle ha lite julmiddag med mat och paket. Strax innan jag ska gå ringer telefonen och jag får uppgiften att köpa med mig glögg på vägen dit för att en av tjejerna ville ha alkoholfritt. Det hade hänt några gånger innan att hon bestämt sig för att ha ett par nyktra veckor när det blivit lite mycket eller när hon helt enkelt vill ta en paus från festandet. Nu var det alltså dags för en sån period igen, tänkte jag.

Efter middagen frågar jag vad anledningen till alkoholstoppet är den här gången.
- Nej, jag ville typ inte dricka... svarar hon lite osäkert. Jag kommer på vilken dum fråga jag har ställt, som om man på något sätt var tvungen att dricka alkohol.
- Du behöver ju faktiskt inte ha någon ursäkt, egentligen.
- Nej men alltså... Jag är gravid.

Hela bordet stannar upp i 1 sekund, sen går det ett sus genom rummet med massa "åååh, va kul", "grattis" och "så underbart!".

Och medan resten av bordet fortsätter med sina "hur mår du?" "och hur länge har du vetat?" så blir jag helt varm i kroppen av lycka men är samtidigt helt ställd över hela situationen. Så mycket tankar som hinner gå genom hjärnan på de få sekunderna! Och det går inte förklara för er som inte varit med om det, eller för er killar som inte fattar sånt här, men känslan är sjuk! För det är liksom inte kompisens syster, eller arbetskamraten eller någons kompis kompis som det gäller. Nej, här sitter någon som man har haft fjortisfyllor med, skrikit på festival med, snubblat på Ågatan med, gått i högstadiet med, gråtit över killar med, skrattat åt störda skämt med, och så ska hon blir mamma!

Även om vi alla visste att hon varit allt annat än främmande för det den senaste tiden så blev den ändå en mindre chock. Det är den första i det nära tjejgänget som ska få barn och den upplevelsen kommer påverka oss alla. Plötsligt händer det, livet bara vänder på 1 sekund. På något sätt kändes det som om vår tid som spralliga tonåringar tog slut där och då, men inte på något dåligt sätt - tvärtom!

Jag har inte skrivit något innan eftersom det var väldigt nytt när vi fick reda på det, men nu har det gått så långt att man till och med kan ana en lite kula på henne, tycker jag, och har tyckt enda från den dagen i december, att detta är värt ett blogginlägg. Och för er som undrar så är hon fortfarande med oss, festar (alkoholfritt, så klart) skrattar, skämtar och stojjar - precis så som man ska vara som mamma.

Kanske är det modersinstinkten i en, eller så är det för att man är så nära vänner, men jag känner verkligen för det här barnet. Och jag tror alla runt bordet den kvällen tänkte samma sak: inte att vår vän skulle få barn, utan att vi skulle få barn.

...eller det blev visst ganska många :) You're the fucking best!

Klyschigt men sant: Ni anar inte hur mycket det hjälper att höra sånt här.

Jaha, så hur blev födelsedagen då?

Klockan ringde 04:45. Gick upp och åkte sen mot Stockholm. Sov större delen av resan (thank God!). Vaknade dock till någonstans utanför Nyköping när solen gick upp och telefonen började pipa. Vaknade lagom efter Södertälje och mamma ringde och grattade mig. Väl framme drog jag en frukost på T-centralen och mötte sen syrran och gick mot Berghs. Efter att ha anmält oss satte vi oss i cafeterian och kollade igenom programmet för dagen. Sjukt stor cafeteria med stora fönster ut över Sveavägen. Jag ser inga problem med att tillbringa mina frukostar där! Sen följde en allmän genomgång av skolans VD. Han, andra lärare och elever berättade om skolan och vi fick se massa grejer som elever på skolan genomfört. Självklart togs Daniel Adams-Rays klädkollektion upp som ett exempel på en gammal elev som lyckats. Hela första presentationen var på engelska och sändes även live på hemsidan eftersom Berghs har många internationella studenter. VD:n var riktigt skön och inte alls den 50-åriga gubbe som jag föreställt mig, snarare en 35-årig kille med skön inställning.

Så kan man ju fråga sig varför jag gick upp äckligt tidigt på min födelsedag för att åka till Stockholm, när jag lika gärna kunde suttit framför datorn och kollat på det live. Tror mest att jag kände att om detta är en skola som kan få mig att ge upp min hemstad, vänner, familj och ett fast jobb, då vill jag faktiskt åka dit när det är öppethus och kolla av stämmningen.

Och, inte så förvånande kanske, så föll jag pladask för hela grejen. Lärarna verkade assköna, skolan i sig var asfin och kurserna verkade askul. Dock började jag tvivla på mig själv och fundera på och jag verkligen skulle klara av det. För att citera VD:n: "100 % av alla elever som går ut från Berghs får jobb, och då pratar vi inte om att vända burgar på McDonalds. 90% av dem får jobb som vi har tränat dem för, ut i en väldigt tuff bransch".

Efter genomgången berättade varje lärare vilka arbetsprover som krävdes för varje inriktining. Grafisk Design hade flest, men riktigt roliga uppgifter faktiskt. Efter lite mingel fick vi välja att gå på två programpresentationer. Jag valde att ta reda på mer om Grafisk Design och Reklam. Båda verkade väldigt intressanta och jag vill egentligen lära mig ALLT, men grafisk design kommer alltid vinna. Presentationerna gav också jättemycket, men fick mig också att tvivla ännu mer. Plötsligt kändes hela grejen som mission impossible. Tack gode Gud att Malin följde med mig i alla fall och peppade mig. "De där proverna är ju som gjorda för dig? Varför skulle inte du klara det? Klart du kommer in!"
Jag hoppas så att hon har rätt.

Satte mig på bussen hem igen och landade i Linköping utan att ha kunnat sovit någonting. Kom hem till lägenheten där Sandra ordnat upp för festen, och precis när jag lagt sista draget med rougeborsten började folket välla in. Det dracks, snackades och efter paketöppning och ännu mer dricka drog vi oss ner till Cosmic för midnattsbowling. Det kanske låter väldigt simpelt, men jag hade en jättekul födelsedag! Och fyfan vilket härligt kompisgäng jag har. Så skönt okomplicerade människor så att jag nästan börjar undra vad haken är. Men antagligen finns det ingen. När Sandra och jag till slut bestämde oss för att sova hade jag varit vaken i 24 timmar ganska exakt.

Så, nu är jag alltså 23 och det återstår 10 veckor till arbetsproverna ska vara klara och ansökan ska skickas in. Jag kommer lägga hela min själ i det här, för jag vill komma in! Inte som i "gärna" utan som i DET FINNS INGA ANDRA ALTERNATIV! Frågan är bara hur man lyckas stå ut bland alla de som söker och bli en av de 24 utvalda personer som kommer gå i klassen. På något sätt ska jag göra det i alla fall.
Game is on.

9 av 10 har tackat ja till att fira mig på lördag! Nu kan jag gå och lägga mig och vara glad!



(Och jag vet att det inte är speciellt svårt att ta reda på min adress om man nu skulle vilja det, men stryker över det av ändå, för principen liksom.)

Åh vad kul det är att läsa gamla Facebook-statusar! Därför gillar jag applikationen där man samlar ihop och gör ett kollage av statusarna från året som gott. I år hittade jag även länken "choose different statuses" på sidan så man kunde välja ut själv vilka man vill ha med. Sjukt kul att spara ju! Alla som jag valde kom tyvärr inte med, men här kommer lite av alla knäppa saker jag fått ur mig på den där blåa sidan 2010:

Californication Season Four Trailer

Kommer ni ihåg innan rökförbudet på krogen, när man kom hem och direkt slängde sina kläder till kemtvätten för att de luktade så sjukt mycket rök? Ungefär samma rutin har jag nu när jag varit på NH, men nu beror inte på någon rök, utan snarare att jag dansat skiten av mig och mina kläder är helt fuktiga av svett! Jag vet inte riktigt vad det är som får mig att dansa loss på så mycket på NH - kanske för att alla DJ's står och rockar järnet vid mixerbordet tillskillnad från [insert valfri annan nattklubb i Linköping här] där DJ'n gömmer sig i något litet bås och på sin höjd står och diggar lite med huvudet.

Det jag vill komma till är alltså att dagens tips från coachen är att ta sig till NH den 25:e december. Igår tryckte jag biljetterna till Juldagen på NH, och bara de är en anledning att ta sig dit! Tanken var att få dem att sticka ut lite och det tyckte jag att vi lyckades med, efter diverse provtryck och spekulationer: Dubbelsidigt tryck och på ett silverpapper. (Skulle vilja höra de som fått ett glittrande förköp förrut). Ni kommer känna er förmögna när ni håller i en biljett! ;)

Jag har alltid kul på NH och ser inte riktigt varför inte du skulle ha det också. Skuttande DJ's och silvriga biljetter - mer julparty blir det väl inte? Word on the street att biljetterna går åt som smör i solsken, så skynda skynda!

Man ba YES, ses där!


Bild tagen från Måndagsklubbens Facebooksida.

Jag har laddat ner Sonic till min iPhone. Hej då världen!



Bakgrund: För många år sen (kommer inte ihåg hur många år sen, men datorn hade Windows 95 och skärmen var bredare än bordet den stod på) spelade jag och Carro alltid Sonic efter skolan. Jag hade ungefär samma relation med Sonic som jag har med Facebook idag. Jag grät när det blev Game over och mamma suckade högt "Maria, det är ett s p e l" varpå jag skrek "FÖRSTÅR DU hur nära jag var att klara ÖKENBOSSEN?!"

Nördigt, kanske. Svinkul, ja.

Hejdå!

My friend Daniela aka Babsinaition har kommit med i uttagningen för Sveriges bästa EMA-bloggare!

För några veckor sen gjorde hon en shout out på Facebook att hon behövde hjälp med en nominering (som hon ändå ändrade på sen) och så skrev jag ner några rader som hjälp till henne. Hon lovade då att skulle hon komma med så skulle jag bli den som hon tog med sig. Och så ikväll visar det sig att hon är en av finalisterna! Och eftersom hon håller vad hon lovar har alltså hon och jag chans att åka till Madrid! DAMN!

Det jag vill komma fram till är att ni måste hjälpa oss! Och true story: Hennes blogg är värd det. Hon lägger ut musik som knappt är inspelad och skvaller innan kändisarna ens gjort skandalen!

Åker vi så kommer jag lägga upp nakenbilder på bloggen. <--- Ett löfte.

RÖSTA HÄR, I TELL YOU!

Igår var mamma, pappa, jag och Axel i gamla Linköping för att kolla teatern Fem myror är fler än fyra elefanter, Axels favoritprogram. (Inbillar mig att han fått bokstavsintresset från mig...) Ungen kunde nästan alla låtar! Man blir helt glad i hjärtat när man ser hur kul han har det. Inte just på det här kortet kanske, mer spänd och förväntasfull. Still: fasters cutie!

(Och japp, det är pappa som försöker vara cool i brillorna i bakgrunden).



Bara de modigaste grabbarna vågade gå fram och hälsa på skådespelarna!

Har suttit hela kvällen och försökt (och lyckats, faktiskt) få ihop den här filmen. Detta är en ljudinspelning från en vårkväll på Pitchers med diverse folk när det plötsligt börjde spekuleras om Åtvidaberg. Carro bara babbla på som vanligt, Jacob garva så han tjöt och människorna vid bordet brevid var märkvärt störda av vårt snack. Av någon anledning började jag spela in mitt i allt det där, och nu har det även tillkommit lite text. Kanske inte så vansinnigt kul egentligen, men är man får skogen, har en mormor som bor i skogen eller kanske bara åkt igenom skogen på någon sommar-road trip så känner man igen sig i det här. Svenssonfasonerna, lilla butiken, stressen, rädslan att va sämre än någon annan, åldersnojjan osv. Om inte annat kan man ju få höra på en hemsk dialekt.

Vill understryka att detta är första gången jag över huvud taget har öppnat iMovie. Har sjukt svårt att jobba med saker som rör sig (Ni som var med mig under Rörlig bild och Multimedia vet vad jag menar) men på något vänster tog jag mig igenom det. För den som är sugen på detaljer, alltså.

Enjoy!