mia

Anna Anka söker assistens på TV3. Vad är det här?! Hur lågt får man sjunka? Helt sjukt att folk ens söker. Dessutom spyr jag på Ankas skånska: "Nääörrr ja säääjööörrr nåntiiing så pallar ja intöö att nåugon sääger emuuut. Ja pällarrr inte sååuent".

Och jag kan inte riktigt bestämma vad som är mest patetisk: Alla människor som är beredda att göra precis vad som helst för att få slava efter den där äckliga skånska ankan eller att jag sitter och kollar på det. Hela programmet.

Pfft på dem och pffft på mig.

- Men Maria, du kan väl i alla fall vara hemma hos oss om du har något att göra på Påskafton?

Mammas och pappas hus kommer stå tomt på Påskafton, eftersom de i vanlig ordning ska äta och umgås hos några vänner. Jag, å andra sidan, har än så länge inga planer för Påskafton. Mamma tror alltså att jag skulle känna mig mindre ensam hos dem på landet, fyra mil från civilisationen än vad jag skulle göra i Linköping, mitt i city... Nog för att det finns några fler TV-kanaler där och en dubbel så stor kyl och frys med mat, men....

...still.... VAD SKA ALLA GÖRA PÅSKAFTON!?

Man är så duktig på att ljuga och övertala sig själv på morgonen. Man lovar sig själv att ikväll, jo men alltså seriöst, IKVÄLL SKA jag lägga tidigt. Njuta av det varma täcket och den mjuka kudden redan INNAN allt bra på TV är slut eller alla roliga människor loggat ur från MSN och Facebook. Jag lovar!
Och så tar man sig upp. Fryser, blir bländad av ljuset, sminkar sig mot sin vilja och orkar knappt ta på sig strumporna. Men man gör det, för man kommer ihåg att man LOVAT sig själv att ikväll, IKVÄLL KOMMER jag få sova.

Och nu tror ni säkert att jag tänker skriva "men det där händerna ju aldrig". Och då tror ni alldeles rätt. Det händer i princip aldrig. Förutom ikväll. För ikväll tänker jag hålla löftet. Och vaknar förhoppningsvis i morgon utvilad och utan att behöva ljuga för mig själv.

Carro och jag liggandes på en filt nere vid sjön med en hög tidningar brevid oss och med solen stående högt på himlen. Minnen från bussen hem från Skäggetorp. Minnen från mataffären i Ulrika. Jag körandes på moppen med Carro bakom och sedan ut med båten på sjön för att låta näsan brännas av eftermiddagens sista starka strålar. Minnen från eftermiddagar i Domkyrkoparken. Minnen av värme, skratt och glädje.

Alla dessa minnen kom över mig idag och kostade mig 14 kronor. En flaska LOKA smultron och citron.

Träffade min kära mor och far idag efter jobbet och blev bjuden på mat. Mina föräldrar: goda tjänare av traditioner. Därför gick vi in till Hemtex efter maten och mamma tyckte absolut att jag skulle ha lite påskpynt. Så en svart höna (haha, jag vet, men mamma börjat fatta det här med att jag gillar svarta inredningsgrejer nu) och även detta påskägg: Så jag tackade, tog emot och gjorde det enda rätta: Fyllde det med godis! Och mamma hade rätt; det BLIR mer hemtrevligt!

Som ni alla vet är jag en magazinejunkie. Med andra ord har jag läst alla klyschiga tidningstips ett antal gånger. Och även om jag kommer fortsätta fylla mitt tidningsställ så jag börjar faktiskt tröttna på dubbelmoral och tips som inte en människa följer i alla fall:

"Torka inte håret när det är blött".
Vet du hur jag skulle se ut om jag inte kammade ut det innan jag torkade det?

"Böj inte ögonfransarna när du redan har mascara".
Men daah, har du sett vilken jävla skillnad det gör eller?

"Våga gå fram till ditt span! Han kommer älska att du visar framfötterna!".
Jaha, så detta händer alltså efter att han har sprungit iväg och undrar vad det är för desperat brud som jagar honom?

"Promenader innan frukost bränner mest fett".
Promenad innan frukost är fett omänskligt.

"ALLA vill ha haremsbyxor/svinklumbiga kilklackar/magtröjor just nu!"
Hm... Alla utom jag alltså?

"Du ska ha minst SPF 30 i din dagcreme".
Mm, för att bli lite brun i ansiktet och få lite fräknar vill ju ingen ha?

"Undvik stekt mat".
Men ja, kokt lax, pyttipanna, taccoköttfärs eller kokta köttbullar låter så sjukt smarrigt!

"Köp inte jeans efter vad som är inne just nu, köp efter din kroppstyp".
Ofta du ser någon gå runt i bootcut jeans bara för att det passar kroppstypen bättre när alla affärer och reklampelare kryllar av snygga människor med stuprör?

"Gå och köp en Cd-skiva! Det kan för omväxlings skull vara skönt att äga en fysisk CD istället för alla nerladdade MP3:or".
Ett, vilket skivbolag har sponsrat dig och två, Spotify anyone?

"Vardagsmotionera!"
Jag skulle vilja se hur många på redaktionen som frivilligt väljer trapporna framför hissen med två matkassar i händerna efter en lång arbetsdag...

"Alkohol är livsfarligt för din hälsa".
Jamen dåså. Vi läser lite böcker, börjar nattvandra, spelar Monopol och går och lägger oss halv 10 på helgerna istället.

"Sötsug beror nästan alltid på att du är hungrig".
Förklara då för mig hur det kommer sig att jag kan ha ätit en femrätters middag men fortfarande vara sugen på något sött?

"Använd en primer i hela ansiktet, sedan en lätt foundation i T-zonen och en tyngre foundation där det behövs. Ta sedan consealer under ögonen, runt näsan. Toppa med puder och rouge och avsluta med en hightlighter för att få perfekt hy."
VEM ORKAR?!

"Sola inte solarium. Använd brun utan sol istället."
Solarium ger fräknar, luktar inte och är avslappnade. Brun utan sol luktar skit och blir ojämt. Så är det. Du vet det, jag vet det och jag vet att du vet att jag vet det.

"Det är bara du som tänker på dina lår/bröst/mage/dubbelhaka!"
Okej, så bra då. Men vi ses på gymmet sen eller? (Intressant val av omslagstjej, i så fall.)

"Våga bryta könsrollerna!"
I will! Killar som ger presenter, öppnar dörrar, betalar notan på första dejten eller som är starkare än mig är ju ändå så sjukt osexigt.

"Färga håret hemma och spara pengar!"
Som blondin har jag bara tre ord att säga: Gult. Risigt. Fruktansvärt.

"Dyra impulsköp jag dig inte lyckligare."
Min TV tyder dessvärre på motsattsen.

Charlotte: I want to take it slow with him, I think he could be the one.

Carrie: Charlotte, honey, you've only known him for two weeks, you can know his e-mail address, but you cannot know his the one.

HUR FAN KAN EN KÄNSLA GÖRA SÅ FYSISKT JÄVLA ONT?!

Helvete.

Kan berätta att jag tog hem bowlingvinsten igår, yesbox, även om Linn av mig en match... Efter bowlingen gick vi hem till mig och tog ett par glas vin och snackade skit innan vi gick till Riva där födelsedagsbarnet Elin väntade med vänner. Det var underbart god mat. Jag och Linn beställde lamm som bokstavligt talat smälte i munnen.

Efter mat och massa vin blev det några turer på dansgolvet, eller snarare boxningsringen. Helt sjukt vad trångt det var. Note to self: Gå inte till Harrys på lönehelgen och slipp på så sätt fulla trettioplusare. Hade jag varit dem hade jag också stört mig på 22-åringarna, men i alla fall. Men förutom det så var kvällen kanon!

Idag sov jag länge och har lagat mat (observera lagat) och tagit det lugnt. Ny vecka nu, men är inte säker på att jag ser några nya möjligheter... Time will tell!

Bakfyllan kändes just lite roligare. Varför? För att jag inhandlat SÅ SJUKT COOLA BRILLOR!

Hemma efter att tränat och vill egentligen bara ta en dusch och somna. Men bestämmer mig ändå för att tvinga iväg mig själv till Netto för att handla lite. Adidasbyxor, munkjacka storlek XL och en I dont care-toffs. När jag kommer ut ur hissen och ser ut genom dörren är det fullt av människor (läs: småungar) utanför dörren. Eller kryllar, snarare. Tänk er simhallenkön på sportlovet. Mm, precis. Jag funderar på vilket jävla dagis det är som bestämt sig för att ha studiebesök utanför min dörr idag när jag helst möter så få människor som möjligt. Kommer ut och ser då att det i själva verket är en kö som åt vänster fortsätter in i Gränden och åt höger fortsätter förbi von Dufa och som jag inte ser slutet på.

Inser då att Erik Saade just stått på scenen inne i Gränden och att han med all säkerthet i just denna stund signerar skivor där inne.
När jag kommer tillbaka från Netto ser jag fortfarande inte slutet på kön och konstaterar då att om Erik Manboy Saade vill ha sällskap ikväll så finns det nog en drös girlgirls utanför min dörr som inte tackat nej. Slår in koden samtidigt som två rosaklädda tjejer jagar varandra runt mina fötter. Med andra ord står deras föräldrar i kö åt dem... Går in och trycker på hissknappen och lovar mig själv att aldrig stå i sånna där köer åt mina barn.

Men nog om Saade och hans fans. Om vi istället fokuserar på min kväll så kan jag berätta att bowling, födelsedagsmiddag på Riva och party står på schemat med min ladyladies. Ladyladies värda att stå i kö för... ;)

Fortsätter idag jakten på Den perfekta vårjackan. Tror dock inte att jag lyckas idag heller eftersom jag redan sprungit runt i hela stan och på Ikano utan resultat.

Gränden har ju nypremiär idag också. Stor modefest osv. "Linköpings hjärta" som det så trevligt beskrivs på TV-reklamen. Om man då bor granne med "Linköpings hjärta", vad bor man då själv i? Linköpings lunga?

Gick i alla fall omkring i kavaj och T-shirt igår och det var underbart! Idag när jag kollade ut slog det mig även att det fanns en gräsmatta nedanför mitt fönster. Oh fan... :)

Men i alla fall: Vårkänslor. Definitivt vårkänslor.

Ni vet de där kvällarna när man känner sig lite ensam? Ett telefonsamtal hade kunnat ändra situationen men ändå så låter man liksom bli...

Så mycket idéer, så mycket planer. Så oförmögen att förkliga något av det. Men någonstans tror jag ändå att det vänder snart. Kanske för att jag verkligen tror det, eller kanske för att jag måste. Donno.

Är bara så jävla trött på att man alltid gör fel, har fel, tänker fel, ÄR fel.



Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll
Det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll
Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va
Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta

Att bedömma av kvällens Facebookstatusar och antal uteblivna killar på MSN så kan jag konstatera att det någonstans, just nu, pågår en hockeymatch. Och även fast jag är ensam tjej på jobbet med tre män och jag numera garvar åt blondinskämt, kassa sexskämt, blivit om möjligt MER tekniknörd än innan och i tid och otid måste hävda mig så kan jag berätta att de INTE lyckats konvertera mig till en sportfåne. Nix. Kanske för att jag mentalt fortfarande har huvudet på kudden tio över åtta när det är sport på Nyhetsmorgon (Jo, så mycket vet jag faktiskt). Men nej, allt sportsnack och LHC-flaggan som sitter över en dator (inte min, of course) har inte gjort mig till någon sporttjej, nej.

Så om man skulle ta och damma av ett par, tre, kanske till och med fyra, avsnitt av Sex and the city istället? Och kanske passa på att måla naglarna också?

Kolla vad som händer när kungaparet får ett helt vanligt Svensson-problem. Jo, det kommer upp som EXTRA EXTRA på Aftonbladets hemsida. Hade det varit du eller jag hade vi fått vänta på en ersättningsbuss eller liknande. Men nu när det är Kungen och Drottningen så lovar jag att åtminstone 50 pers är inblandade för att de inte ska behöva göra som oss andra.

Jag vet att tidningarna alltid har tunt med nyheter i början på veckan och jag säger inte att jag är emot kungahuset, jag menar bara COME ON!

...och behöver ni något riktigt drama att skriva om så kan jag meddela att min godispåse börjar ta slut. Där snackar vi KATASTROF.

Tvättid ikväll. Fyfan, tvätta placerar sig lätt på listan över saker som min framtida anställda städhjälp kommer göra åt mig. So boring. Men kan åtminstone konstatera att den här lägenheten har inte bara det bästa köket, toa eller mest centrala läge av de tre som jag bott i, utan den har även den bästa tvättstugan. Jag menar TORKSKÅP! Älska! Hatar alla jävla torkrum som torkar ungefär lika mycket som en fuktig sommardag.

Nog om tvätt...

Har även varit i Sandras lägenhet och hämtat diverse saker som jag behöver för att ta hand om lägenheten medan hon är borta. Med andra ord har jag just nu tillgång till TVÅ centrala lägenheter i den här stan. Kanske borde gå in för att bli någon sorts efterfest-PIMP de här veckorna?

Har även orkat göra matlådor och känner mig sjukt effektiv. Eller så är jag bara i stort behov av sysselsättning. Har inte riktigt klargjort det där än.

Moi. Bilden som syns på Facebook och msn, tänkte att det var dumt att utesluta bloggen. Gillar den för att den känns vårig. Sunshine!

Sandra var här ikväll och hämtade min resväska som hon ska låna när hon åker till USA. Först när jag kom upp till lägenheten igen gick det upp för mig att det skulle ta tre veckor innan vi hörs igen. Nej, det låter inte mycket. Men tror aldrig det har gått så lång tid mellan vi har setts under de typ sex åren som vi har känt varandra. Är inte säker på att det ens har gått tre dagar. Och nu när både telefon och Internet är ganska uteslutet känns det som en oändlighet! Med Carro och Karin i Norge på det också känns Linköping plötsligt väääldigt ensamt. Men det är väl bara att vänja sig, vuxenliv eller nått.

Sjukt att man kan bli så van vid en person. Meen jag har ju självklart fler underbara vänner att umgås med! Och Sandra, du kommer få en underbar resa! Och det som inte dödar det härdar osv. Vi får se om jag överlever.

Jag har börjat ogilla Facebook. Eller snarare att jag är så beroende av det. Ser jag en till notification spyr jag. Och blir asnyfiken. Argh! Jag vill liksom inte veta allt. Vill inte att alla andra ska veta allt. Likförbannat loggar man in så fort man inte har något annat för sig.

Överväger att gå in på Apoteket och höra om de har något mot ofrivilligt beroende.

Puss på dig bloggen. Jag gillar dig i alla fall.

Väldigt skön söndag måste jag säga. Började dagen med macka, skagenröra och stekt ägg. Sen kom mamma och vi gick på stan i regnet och shoppade lite kläder. Eller mest mamma då. Vad svarar man när ens 60+ morsa frågar:
- Maria, ser det här tantigt ut?
- Nej, men jag skulle inte ha på mig det...?

Eller asså va?

Vi käkade god mat på Grekiska kolgrillsbaren i alla fall. Trevlig eftermiddag med tanten!

Fortsatte kvällen hos Sandra och käkade tacco som blivit över efter gårdagens födelsedagsfirande för henne och Maja, som för övrigt också var mycket trevlig! Det blev aldrig någon utgång, men vi satt hemma och snackade och drack vin till småtimmarna istället, så varför klaga?

Jobb imorgon osv. Fem dagar till helg. Men jag menar, vem räknar?

Tonight is the night
Where everything changes like the weather
Cause I plan a fly, so high



Akon & David Guetta - Party animal

Bakgrund: Brorsan skriver status: kollar matlagningsprogram med Mauro, Plura och Lasse W. Det är TV när det är som bäst! Jag gillar. Brorsans kompis klagar över att han missade. Brorsan länkar avsnittet på TV8 Play. Jag kollar.

Matlagningsprogram där Lasse W och Helena af Sandeberg är gäster. Jag vet inte om det var Lasse, min trötthet eller deras sjukt sköna stämmning som gjorde det, men det här hände: Jag hoppas att jag också kommer sitta så där med mina vänner, äta god mat, skratta, spela musik och prata om meningen med livet om typ 20 år.

Råkar av misstag trycka igång Photo Booth och blir livrädd när cammen speglar mig själv. Dags att sova kanske?

Jag var inomhus, i någon affär tror jag. Du stod utanför vid en busshållplats. Med din jacka. Din väska. Du pratade i telefonen och väntade på någon. Av någon anledning visste jag att det var din mamma. Du kollade runt omkring dig och jag duckade för att jag inte ville att du skulle se mig. Jag vet inte varför.
Dina ögon hade den där bekymrade minen och en hårslinga hängde framför dina ögon. I vanlig ordning ville mina händer gå fram och dra bort den. Så där som jag gjorde ibland. Men jag kunde inte, för jag gömde mig för dig.
Så kom hon. Jag lutade mig närmare fönstret för att försöka se hur hon såg ut, jag hade alltid undrat. Hade hon dina ögon? Din mun? Jag såg inte, någon person gick förbi och skymde sikten. Allt jag hann skymta var att hon var kortare än du. Långt ljust hår. Hon visade med hela handen att ni skulle gå åt hennes håll. Hon verkade stressad. Du följde med. Jag lutade mig fram ännu mer och tryckte ansiktet mot rutan för att se var ni gick. Din rygg, hennes hår. Ni försvann in i vimlet och var borta på ett par sekunder.

Jag vaknade med ett ryck. Funderade på om mitt undermedvetna just tillåtit dig att gå. Yrvaken, med varje detalj av drömmen fortfarande kvar i huvudet bestämde jag att jag aldrig mer skulle följa efter dig.

Men jag ser fortfarande din rygg i vimlet, överallt.

Relativt svårflirtad kund yttrade idag orden:
- Ja, jag fick ditt mail. Det blev skitsnyggt!

Utåt: - Så härligt.
Inåt: - YEAAAAHAAW!

Komplimanger när man behöver dem som bäst = ovärderligt.

Jag trugar mig djupt!

Om någon skulle säga till mig:
- Jag har aldrig riktigt förstått vad alla ser hos Brad Pitt.

Så skulle jag svara:
- Intressant diskussionsämne. Inte jag heller.

Tillbaka på jobbet! Sjukt mycket att göra. Mest för att vi inte har något bredband. Med andra ord kan vi varken sufra eller ta emot mail. Mailen är vår största kommunikation med kunderna, så gissa om det blir kaos.

Vi har även ett par praktikanter hos oss nu. Och man inser inte riktigt hur mycket man kan om sitt jobb förrän någon utifrån kommer in och ska försöka göra samma sak som en själv. Man tänker inte på hur mycket saker man faktiskt tänker på. Några tecken på att man jobbar på ett tryckeri är:

1. När du får en flyer i handen på stan kollar du inte vad den säger, utan det första du lägger märke till är färg, typsnitt, läsbarhet och hurvida den är snett kopierad eller inte.

2. Dina händer är alltid fulla av paper cuts. Men du själv känner inte ens längre när du får ett.

3. Du garvar högt när någon säger att ett papper är hårt. När du torkat tårarna förklarar du att ett papper är hårt på ett bord och mjukt på en kudde. Tjockt eller tunt däremot, är en annan femma.

4. Du tar inte, under några omständigheter, ett företag på allvar om loggan på dess visitkort är pixlig.

5. Du vet att KS står för Kuksugar-papper och är det absolut billigaste pappret företaget köper in.

6. Du öppnar IKEA-katalogen och det luktar som på jobbet. 

7. Du tycker synd om människor som anse sig själv ha gjort något såååååå bra i Word eller Powerpoint.

8. Blir sällan förvånad när någon säger "Har du hört...?!" och svarar oftast med: "Jag vet. Jag gjorde biljetter/affischer/annonsen/inbjudningen till det för tre veckor sen".

9. Du ändrar textstorleken från 8 punkter till 7,5 punkter och tycker att skillnaden är TOTAL!

10. När du får menyn på en restaurang tänker du inte på vad det är för ingredienser eller vad det är för priser. Du avgör standarden på hur påkostad menyn är.

11. Det kryper i kroppen på dig när folk sparar ett dokument, öppnar ett nytt, skriver ut, ordnar lager, markerar, kopierar eller ändrar dokumentstorleken UTAN att använda kortkommandon.

12. Någon säger "Fyra plus ett, kör prima sekunda i sextusen på tvååttio nordifine" och du fattar direkt what to do.

13. Jo, Vivaldi kan vara ett jättefint typsnitt, men vad ska du göra när hela Linköping ringer och vill ha tillbaka typsnittet som de använde till sin bröllopsinbjudning?

14. Du kan inte läsa ett magasin utan att tänka minst två gånger "Fyfan, det där hade jag gjort bättre" och "Fyfan, det där hade jag velat komma på!".

Vilka störda beteenden ger ditt jobb dig?

Carrie: - The love that Big and I had can not be the same he has with Natasha.
Miranda: - Natacha? When'd you stop calling her the Idiot stick figure with no soul?
Carrie: - About three week ago when I saw them at Cafe M. They're happy, slash, we're over. And it was okey.

Tystnad.

Samantha: - Natasha, what a bullshit name.
Miranda: - Totally.
Charlotte: - Stupid!
Carrie: - Complete bullshit...

Det där samtalet säger så mycket om hur det är att vara tjej. Från båda sidor. Du behöver egentligen inte göra nått fel för att bli hatad och är du hatad av en tjej är du med ALL säkerhet hatad av minst tre till. En sann vän ogillar samma människor som du, så funkar det.

Gud har gjort många misstag. Lantchips gräddfil och lök är inte ett av dem.

Hälla en drink över någon. Alternativt skvätta ut hela glaset i ansiktet på personen. Om det är en tjej eller kille spelar inte så stor roll, men det ska komma naturligt, annars gills det inte. Jag har varit nära ett par gånger, men vreden har nog inte varit tillräckligt stor. Det ska alltså inte vara nått Faan-va-dum-du-är-skvätt utan JÄVLA-IDIOT-JAG-VILL-ALDRIG-MER-SE-DIG-skvätt.

Kläderna förstörs, eventuellt smink förstörs, frillan förstörs, personen blir ful och fullkomligt förödmjukad. Fatta känslan!

Kollar påp SATC och äter mammas köttgryta som jag tog med mig hem.
Jag kopplar inga skämt och tuggorna bara växer i munnen.
Synd på ett så bra avsnitt och så god mat.

Imorgon hoppas jag kunna gå till jobbet i alla fall.

Lördagen bjöd på fest ihop med Maja och Sandra. Kollade på Melodifestivalen gjorde vi med, och fel låt vann ju såklart. Hallå, Salem?! (Och helgens eventuella komplimang: Du är såå lik Anna Bergendahl! Hm, okej?)

Fortsatte kvällen med lite champagne och Stero Love. Låten som kommer bli sommarens mest spelade. På stranden, i bilen och på dansgolvet. Yes, jag är säker.

Idag mår jag mindre bra och är hemma från jobbet. Blä. Var i Ulrika igår och mamma och pappa lät mig knappt köra hem för att jag var så seg. Och tror ni man är hängiven sina läsare när all ens energi går åt till att skriva ett blogginlägg "för att det var ett tag sen"? Mm, precis. Det ni!

Nu: Smärtstillande och sömn.

Det är som att leka med eld när du drar upp det här igen. Kul i början men i övrigt bara jävligt onödigt.

Fredagen började lite annorlunda. När dagens leverans av papper kom, backade lastbilen rakt in i flaggstången. Föraren trodde antagligen att det var en snödriva eller nått som tog emot, och gasade lite till. Vilket resulterade i det här:




Otur för honom tänkte vi, enda tills vi gick ut och såg att han nog haft väldigt tur. Stolpen hade precis missat balkongen och fönstren och hamnat i mellan. Och hade det inte varit för gatuljusvajern som den balanserar på hade antagligen ett par fönster kraschat också.
Härligt att sitta och käka frukost och sen helt plötsligt se toppen av en flaggstång precis utanför fönstret. Eller sitta i det där fönstret och se när den börjar falla...



Och ja, den är borta nu så det var typ det roliga med det.

Jaha människor, vad tror vi då?

Jo, jag tror att allt blir vad man gör det till. Därför kommer jag inte gå och träna ikväll, kolla på TV eller softa i soffan. Så det så.



Jag grät
Och vi kysstes
Fast jag borde ha bett dig å gå
Och jag ska aldrig mer säga sanningen till nån som saknar förmåga att förstå

Sitter här och försöker få ner saker och ting i ord. Frågan är bara varför jag försöker när Kalle redan har lyckats få ner alla mina tankar svart på vitt.

Jag tackar, tar emot och länkar.



Men vad skönt det hade varit att vakna upp imorgon och inte känna någonting.

Daniela, Maja och Sandra var här ikväll. Softade bara och snackade hela tiden. Typ:
Maja: Har ni sett Förlossningskliniken?
Daniela: OM jag har! Alltså jag dör! Man får liksom se allt live! Det finns killar som inte kan ha sex med sin tjej sen efter att ha sett det där, som aldrig mer vill vara i det området! Jag förstår dom!
Sandra: Äh, men det där måste ju killen palla? Klart han tycker om dig ändå!
Maja: Du, jag skulle bara hålla min kille bakom, brevid mig under hela förlossningen!
Daniela: Eller hur! Jag med! Typ: "STICK HÄRIFRÅN, ÅK OCH KÖP EN MC FEAST SÅ LÄNGE!"

...och detta kanske inte var så askul för er som inte var med. Men om jag säger att Sandra pallar det mesta, Maja tycker om att klara saker själv och Daniela älskar Mc Feast mer än något annat, då kanske ni kan se lite av det roliga i det här?

...och om ni undrar vad jag sa under tiden så kan jag berätta att jag satt och asgarvade. Antagligen för att jag tyckte att detta inte angick mig eftersom jag har sjukt svårt att föreställa mig själv att föda barn.

Jag är ett glashus och du är en sten, men det är jag som försöker se genom dig.

Egentligen hatar jag sådana här inlägg. Snälla läääsare, vad vill ni läsa meeer av?!

Enligt mig så behöver man inte ställa den frågan om man är en bra bloggare. Är man en bra bloggare så levererar man i princip jämt. Och låt mig vara lite smått självgod och säga att jag kan leverera jämt. Man behöver nog i princip döda mig för att få mig att sluta skriva, tänka, tycka. Sen hurvida det gillas eller inte berör mig inte så mycket.

Men så ibland, i klumpar, så kommer det massa komplimanger (och ibland även negativ kritik, of course) och jag fattar aldrig vad jag har gjort just den gången. Så nu frågar jag, på ren nyfikenhet (och av lite bekräftelsebehov): Vad får dig att läsa min blogg? Vilka inlägg gillar du bäst? Eller sämst? Vad är det som gör att du tar dig tid att komma tillbaka?

Vill än en gång understryka att detta inlägg inte beror på bloggtorka, utan av nyfikelse. (Så, då var det sagt igen. Då kan jag publicera med gott samvete).

Avslutar med att vara lite ödmjuk genom att tacka, bocka och gör en sån där fjantig gest/virvel med handen och tackar så hjärligt till er som svarar. Eller om ni bara fortsätter läsa. Det är så valfritt det där.

- Meen Maria! Du är helt värdelös att städa med!

Året är 1997 och min pedantiska syster hjälper mig att städa rummet i utbyte mot en massage, eller annan valfri slavisk syssla. Eftersom städning ingår i hennes automatiska beteende så är detta ingen stor grej för henne. Jag, å andra sidan, har samlat mig mentalt för denna stund.

- Varfördää?
- Jo, för att du ska undersöka varje pryl, inspektera, kolla eller läsa. Städa istället! Och så kan du inte bara byta plats på alla smågrejer som är i vägen! Lägg grejerna där som ska vara istället, annars får du ju ändå bara lyfta på allt hundra gånger!

Kom och tänka på Malins och mina städdagar från sena 90-talet när jag städade idag, och inser att jag inte har förändrats ett dugg. Typ: Ååh, min gamla digitalkamera! Och det är bilder kvar på den! De här måste in på datorn! Hm.. sladden borde ligga här någonstans... eller: Ååh, det hääär armbandet! Det har jag letat efter! Det som passade så bra till den där tröjan! ...den där tröjan ja. Undrar var den finns nu för tiden? Kanske här, längst in i garderoben...

Så efter ungefär fem minuters städning gör jag helt plötsligt något annat. Och jag är fortfarande lika slö med mitt sorterande avtidningshögar, smyckebrukar och diverselådor. Jag lägger det här så länge, tar tag i det sen... Och så får jag lyfta på det tio gånger för att det ligger i vägen/jag ska ha något längst ner i högen/lådan.

Gott om självdiciplin var det ont om.

Internationella kvinnodagen. Och jag skrev redan 2008 vad jag hade för synpunkter på den här dagen, så det känns inte som om jag behöver göra det igen. Påminn gärna dig själv med att läsa det igen.

Måste väl då ändå understryka att mina eventuella döttrar inte kommer uppfostras med att killarna "nog är kära i dig" om de bråkar med dig, utan jag kommer helt enkelt svara: "Hoppas du slog tillbaka".

Och det kan tyckas som dubbelmoral att vi vill ha lika lön, samma rättigheter och inte vill bli behandlade olika bara för att vi är kvinnor - samtidigt som vi gärna vill ha en man som köper dyra presenter, öppna dörrarna för oss och skydda oss mot allt ont. Men eftersom min generation inte är så vana vid sånt där, utan att det helt enkelt är något vi har lärt oss av romantiska filmer, så kommer vi fortsätta att hoppas att killarna helt enkelt gör det för att de är bra människor, precis som vi.

Så var det det här med mitt akustiska gitarr-älskande. Få saker platser så bra som på en chill-lista som just akustiska gitarrer gör. Och John Mayer är en av den nya favoriten. Ingen kommer någonsin ta Lasses plats, of course, men den killen kan sitt han också.

John Mayer - Who says

Who says I can’t be free?
From all of the things that I used to be
Re-write my history
Who says I can’t be free?

Who says I can’t get stoned?
Plan a trip to Japan alone
Doesn’t matter if I even go

Kollar på ett väääldigt spännande avsnitt av Wallander och snörasen från taken skrämmer SKITEN ur mig!

Sällskap, tack...

Lyckan av att ha tunn vårjacka idag på stan och inte frysa. Lyckan av solstrålar och folk med solbrillor. Lyckan av känna att förnyelse är på ingång.

Mindre lycka när jag skulle boka tvättstuga och det inte fanns någon tid förrän om en och en halv vecka. Yes! Aja, en bra ursäkt för att köpa nya vårkläder?

Tänkte skaffa mig en domän till bloggen. tidlund.se of course. Men så visar det sig att det redan är upptaget av ett företag som har "inriktning mot äventyr och resor". Say what?! Löjligaste jag varit med om. Hur väl passar ett efternamn som adress till det då? Grr...

mariatidlund.se? mtidlund.se?

Nej, det känns för fel.

Damn it.

Det finns många saker man kan göra en lördagkväll klockan 01:07. Men jag sitter i min soffa och kollar på en film som är äldre än mig själv och med tusen miljoner tankar i huvudet.

Det här funkar inte längre.

 

Igår så var det äntligen dags att träffa Carro och gänget. Efter en arbetsdag som inte platsar bland de bättre så halkade jag uppåt mot Vasavägen. Det slog mig då att det var väldigt länge sen jag gick där... Väl framme hade Carro fixat mat och när alla tjejer var på plats blev det video-inspelningar, sammanfattningar av de tre senaste månaderna på var sitt håll och en hel del vin. Mycket trevligt! Har saknat henne mer än jag trodde. Självklart inte lika trevligt att säga hejdå, men jag hoppas tiden går fort...

Trodde att min skitvecka hade fått ett stop, men icke. Låg vaken i princip hela natten med någon slags matförgiftning, drömmar och snöras från taken. Vaknade 12 timmar efter att jag somnat och var, förståligt nog, fortfarande trött. Blä. Så dagen har varit lugn, och Sandra kom förbi med lite käk förrut och piggade upp mig.

Hade gärna gått ut eller gjort nått ikväll, men... pallade helt enkelt inte. Whats happening to me?!



När man tappar ord
Och dagbokssidorna blir skrikande tomma, undrar man:
Mår själen bra nu?
Eller tog någon bara med sig dem när den gick?

Så sjukt jobbig, irriterande och jävlig dag det har varit! Har suttit hela dagen med att försöka få Word-filer och Powerpoint-presentationer att fungera för tryck och man måste ta mig faaan vara magiker för att lyckas! Är så trött trött trött på att hela tiden behöva lägga ner två timmar mer på ett jobb än vad man tänkt och sen komma efter med precis allting. Och det här är inte för att jag ska leva upp till min hata-Bill-Gates-image, uatn för att jag verkligen blir TOKIG på filer som slutar på doc, ppt, pub och xls. Jag skulle säkert tycka mer om dem om de inte förstörde min arbetsdag nått så GROVT!

Anyway. Ska lägga mig tidigt ikväll. Typ snart. Ingen idé att vara vaken mer den här skitdagen. Ska ladda för i morgon då Carro kommer hem en sväng från Norge! Ska bli så så så kul att träffa henne igen! Sen att hon åker igen på söndag och då även tar med sig Karin försöker jag att låta bli att tänka på...



Let's make this happen.
Girl you gonna show the world that something good can work,
and it can work for you.

- Gå i Converse utan att frysa fötterna av sig.
- Gå i partyskor och inte behöva använda klackarna som isbrytare.
- Köra bil på ren, torr asfalt.
- Gå till jobbet utan att behöva kolla ner i marken och akta sig för osandade isytor.
- Använda solglasögon för att jag måste.
- Inviga Bosses tillsammans med resten av stan på Ågatan och i Domkyrkoparken.

Ge mig vår azz.

Så slog det mig:

Det var inte för att jag är på ovanligt bra humör ikväll som TV-tablån verkade extra härlig. Inte heller för att jag inte skulle ha något annat för mig än att just se på TV som jag hittade massor program som jag ville se.

Nej, det beror på att alla kanaler tror att alla avgudar TV där man jagar en puck, följer ett gäng skidåkare i skogen från olika vinklar eller människor som sopar framför en stenklump, och därför har VÄNTAT med att sända alla sina bra program till OS är över, DAMN IT!

Så, HURRA för ett normalt TV-liv! (Ett plus i kanten för att man återigen kan nå människor och slipper OS-satusar på Facebook).

Byebye Vancouver!

Tänkte att det var dags att ta tag i mina vinterhyproblem och beställde en ansiktsbehandling till ikväll. Sitter här och luktar gott och är helt mjuk i hyn. Sjukt hur mycket hon såg bara genom att kolla på min hy:

- Blir du ofta röd i solen?
- Aa.
- Väldigt torr?
- Aa.
- Jobbar vid en dator?
- Jo...
- Har du precis varit förkyld?
- Japp.
- Har du tre syskon?
- WFT?!

Haha, okej det sista hände ju inte, men hon spådde typ hela min livsstil i min hy! Hennes tips till mig: Använd en en dagcreme med minst SPF 30 varje dag för att skydda hyn mot datorns strålar. Skapligt skumt att snacka solskyddsfaktor när trottoarerna är isbanor och snödrivorna är högre än en själv. Joo, solen är farlig nu med osv men GAAH, fatta poängen.

Nu lämnar vi det.

Innan ansiktsbehandlingen var jag och käkade mat med mamma och pappa, man tackar! Utanför SF var det kö uppför hela Ågatan enda upp till Yngves! Sjukt! Är det någon premiär som jag har totalmissat eller? Jag brukar till och med granska SF's biogram en stund när jag har tryckt dem. Alice i underlandet är väl typ den enda nya storfilmen eller? Aja, sak samma. Sjukt mycket folk iaf.

Men nu lämnar vi det också.

Just nu:

Hemkommer från ansiktsbehandling, överväger att köpa cremer för snusikgt mycket pengar, längtar efter säsongspremiären av Desperate Housewives och målar naglarna framför "Dating in the dark".

Varför jag skriver detta? För att kompensera upp det här inlägget.

Kvinnlighetspoäng: +3.

Vår nya praktikant försöker förstå lite hur Adall Grafiska fungerar:

Praktikant: - Är det okej om man dricker vid datorn?
Jag: - Jaja, absolut.
P: - Det är inte riskabelt med tangentbord och så?
Gunnar: Nej, inga problem. Den enda som spiller i tangentborden är ändå bara jag.
P: - Okej, så bra!
G: - Det du ska tänka på är väl att om du ska dricka öl så häll upp det i en kaffekopp. Det ser så dumt ut annars.
P: - Hahahaha, okej.
G (kollar frågande på mig): - Varför tror hon att jag skojar för?
J: - Ingen aning...

Det hände en så SJUK grej idag. Det snöade. Fast det var vårväder när jag gick till jobbet imorse. Och blåste höstvindar när jag gick och tränade ikväll.

Omväxling förnöjer, eller asså.... va?