mia

Har någon lustig känsla i huvudet. Något som börjar kännas som feber, fast ändå inte. Att vakna upp på morgonen är det värsta. Det känns som om man har sjukt mycket feber, men så när man väl orkar sig upp så blir det faktiskt bättre. Så nej, jag är inte sjuk, det är bara någon förjävligt jobbig känsla i huvudet.

Idag efter jobbet blev det en liten shoppingrunda med Maja. Jag hittade en söt klänning på Gina, but that's it. Maja däremot shoppade som om hon hade guldbyxor. ;) Avslutade turen på Steves. Man blir totalt hjärntvättad av de som jobbar där alltså. Jag beställde en kycklingfilé, och så frågar killen bakom disken:
- Klyft eller pommes?
- Klyft.
- Och två såser?
- Två tzatziki.
- Dricka?
- Cola.

FUCK!

Inte Cola! Men försent! Man är liksom van från Mc Donalds, Burger King och liknande att sånt ingår, men inte häääär kära vänner. Nejnej, på Steves blir man nämligen ruinerad...


Senare.

Kom just på att jag faktiskt inte skrivit en enda rad om min födelsedag! Kanske inte sådär jättemycket att skriva, eftersom jag var ganska fokuserad på vad som skulle komma dagen därpå, men ska väl ändå nämna det kanske: Köpte med mig tårta till jobbet, så att jag skulle få i mig det, det hör ju faktiskt till, haha. Blev bombad på både sms och Facebook med gratulationer, och tror nog faktiskt det var rekord. Blir speciellt glad när folk man sällan (eller aldrig!) pratar med och som kommer ihåg en. Blev självklart jätteglad över alla som hörde av sig. Att folk tänker på en värmer mer än alla presenter i världen.

På kvällen blev det i alla fall lite middag med Maja, Sandra, Linn och Daniela på Yogi. Riktigt god mat, kanske lite starkt, but still: Very nice! Fick fina glas av Daniela och hårprodukter och en lampa av Maja. Allt var kalas!

Somnade och tänkte väl inte så mkt på att det var min födelsedag, utan mer på vad som skulle hända dagen därpå. Och den historien har ni ju redan hört.

Så ja, ärligt talat känner jag mig inte så mycket äldre. Same same but different.

Om jag någon gång (observera någon) får en son, så skulle jag se till att han såg ut och kunde dansa så här. Sen är det ju väldigt passande att pappan till barnet är med i videon också. ;)

Känner mig faktiskt riktigt bra till mods. Ikväll har Sandra och jag varit och simmat i simhallen. Riktigt nice, och det blev självklart lite bubbel och bastu också. Dessvärre börjar vi båda bli lite krassliga, så det blir nog inte mer den här veckan, men jag kommer verkligen fortsätta.

Fick hem en kavaj från La Redoute idag, som tyvärr var för liten. Faaan! :( Menmen, får beställa en storlek större, för den var aaasfin.

Nu ska jag göra mig redo för sängen, kroppen är helt slut - på ett bra sätt - efter simmningen. Kommer sova gott.








Men det känns som om det är mig dom vill åt
Ja jag vet,
Men det känns så än

När vi sitter där (OM vi nu lever) om ungefär 20-30 år, 20-30 år äldre, klokare, gladare, vem vet? Jag vet inte var, jag vet inte med vem och jag vet inte om det någonsin kommer inträffa - men så här kommer det vara: Du kommer bara ångra saker du aldrig gjorde. Tänk på det.

Mitt jobb har ju bytt namn som ni alla (kanske) vet. Justnu, det var då det (jag gillar den) och Adall Grafiska, det är nu det. I och med det måste man ju också byta profil lite. När nya loggan skulle göras hade vi alla väl ungefär samma idé om att Adall skulle vara stort i ett rakt typsnitt och Grafiska AB skulle stå under, lite mindre. Den blev svart (vilket jag självklart jobbade hårt för: svart/vitt = grafiskt = snyggt) och det där snea hörnet tycker jag också är genialt. "Alltid är det någon som stör sig", haha.

Hur som, nu har mina arbetskamrater börjat svika mig. När visitkorten skulle prinats tyckte jag att ett papper med blank svart baksida, vit framsida med svart tryck blev assnyggt. Vilket de andra höll med om. Tills nu.

Nu ska tydligen loggan göras i alla möjliga färger. Visitkorten är tryckta i gult, grönt, blått, rött OCH med den svarta baksidan. Neeej, hela grejen förstördes! Och idag när Mats kom ut och visade oss kuvert med skrik-turkos logga, då gick det för långt! Vad är det här?! Toys'r'us?! Google?! Pride-festivalen?

Så, nu måste ni säga - är det jag som är svart-tokig, eller ÄR loggan faktiskt snyggast svart/vit?




Behöver jag säga att jag BARA har svart/vita visitkort?

Beställde den här T-shirten hos Colorez förra veckan. Tyckte den var riktigt cool, perfekt till ett par shorts i sommar alternativ redan i vinter om man behöver pika omgivningen, haha. Väldigt synd att vi inte han gå till Colorez "riktiga" butik när vi var i Stockholm.

Vadå lösögonfransar...? Förstår inte vad du pratar om...

Igår kväll bar det av till Norrköping med arbetskamraterna. Efter lite drinkar och öl bar det av till Louis de geer där vi såg Champions of rock med Peter Johansson. Han och bandet spelade Queens-klassiker, och även om jag inte är ett så stort rockfan så var det ändå grymt! Jag vill också vara musikalisk! Peter har spelat i London innan i "We will rock you", och bandet som spelade var heller inga nybörjare direkt. Igen - jag och rock är inte bästisar - men några som bandet spelat med tidigare var Black Sabbath och Ozzy Osbourne. Trummisen hade dessutom varit med från första spelningen på We will rock you. Impressive! Det var riktigt bra i alla fall! (Självklart inte i närheten av CB, men bra!) Jag kom till Linköping framåt ett, och då blev det lite utgång med Sandra och Anja på Platå också! Idag mår jag väl som jag förtjänar, men vad ska man göra.

Daniela åker till Stockholm idag också, och det kommer ärligt talat bli tomt. :( Madde är i Thailand, Karin och Carro i Norge och Daniela i Stockholm. Vad ÄR det här?!





Ont om rutiner
Gott om dåliga vanor,
Gott om kitchiga planer
Jag lever för kicken, precis som du
Jag blir oinspirerad och ledsen
Av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du

Stockhooooooolm! Ya'll ready to party tonight?

Ya'll SURE ya'll wanna party tonight?!

Let's do it.

---

Var börjar man?

Efter att ha kommit till Stockholm (och kört i rusningstrafik), en sväng på stan och en mellanlandning hos min syster går vi upp mot Globområdet. Nedanför Globen står massa folk och köar för att komma in. Väl där inne hör man arenaljudet slå mot en som en vägg när allt folk jublar när förbandet kommer in. Vi hittar våra platser och sjunger med till Crossfire. Stämmningen är på topp. Nere på golvet trängs folk, vakter matar folk med vatten och personer dras upp ur folkhavet. Konserten har inte ens börjat!

Efter en dryg halvtimmes väntan släcks det ner, en klocka börjar räkna ner på de stora skärmarna, och när hela Hovet har skrikit två... ett.... NOOOOLL syns han i taket. Ljudnivån stiger till tinitusnivå. Så börjar showen med Wall to wall. Och vilken jävla show! Han har allt. Grym live. Dans, sång, humor. Han får med publiken i varje sak han gör och våra sittplatser förblev ståplatser större delen av tiden. Som tur var fick jag ett par filmer, och en hel del kort. Skulle i och för sig kunnat fota och filma större delen av konserten, men en sån här sak får man bara inte uppleva genom kameralinsen. Det var ljus, ljud och rakter som vi kände tryckvågen av värme ifrån, fast vi satt nästan högst upp på läktaren. När Chris hade klädbyte bakom scenen blev vi underhållna av en DJ som spelade maaaassa grym musik. Alla dansade, alla sjöng med. Känsla! DJ:n var GRYM, och då var han ändå det sämsta på hela konserten.

Innan konserten börjat skriker Daniela:
- KOLLA DÄR BORTA! DET ÄR TAKE YOU DOWN-HJULET!
Och visst var det det! Jag vet inte hur många gånger jag har sett det där numret på youtube, och nu fick vi se det live! Grymt! (Hur många gånger har jag sagt det nu?) Framme på scen visades en inspelad video med CB, som vi tyvärr inte såg så jättebra från våra platser. Men så säger han "turn around, turn around!" Och så är han längst bak i lokalen, på det där hjulet, uppe i luften. Snacka om lycka för alla dom som satt framför honom då!

Och jag trodde att jag så här i efterhand skulle säga att just Take you down skulle vara det bästa. Men så idag, när jag sitter här och lyssnar på hans låter ångrar jag mig.
När klockan var runt 10 släcks scenen ner, och hans säger något med "thanks for tonight". Folk börjar lyfta sig från stolarna, men så kommer han ut igen och kör Can't belive it och så till sist Forever. Jag tror inte någon stod still. Så, ja. Det var nog det bästa om jag måste välja något... It`s like I waited my whole life, for this one night...

EDIT

---

Eftersom folk inte kan hålla fingrarna i styr så har jag nu blivit tvungen att förstöra bilderna genom att märka dom. Låna gärna, men snälla, ANGE KÄLLAN! Jag vet inget värre än när folk får kredit för saker som jag gjort.

---

Daniela och Sandra på väg ner mot folkmassan.


Crossfire var förband och fick igång publiken rejält!


Nedräkningen...


Entrén!


Wall to wall, SHOOOOOW!


Och så klart massa grymma koreografier.


DJ:n höjde partystämmningen!


Lite ballader också.


Take you down. Så jävla snyyyyggt!


Självklart massa dans.


Let me take you doooooown....


Stämmningen går inte att beskriva.


Say no more.


With you var riktigt populär. Tror till och med alla killar i publiken sjöng med, haha


Promenad och hälsar på publiken.

Som sagt, jag önskar att han kört allt två gånger. En gång för att se det, en gång för att föreviga det med kameran.

Det känns så overkligt att sett honom i samma rum, så att man så här i efterhand nästan glömt bort vad som hände egentligen. Som när Sandra knackar mig på benet och skriker i örat:
- Mia, kan du FATTA att HAN står DÄR NERE?!

Hm... nej. Det kan jag nog fortfarande inte, och kommer nog aldrig kunna smälta det här helt och hållet. Jag vet bara att det här inte var vår sista CB-konsert och att sånt här inte kan beskrivas. Det måste upplevas.

En dag kvar då. Den här dagen förra året var jag so excited, men i år känner jag inte så mycket. På ett sätt är det ju skönt att man blir äldre. I vissa situationer har jag faktiskt önskar att jag varit lite äldre, men så ibland vill man ju gå tillbaka i tiden också. Bokade i alla fall bord på Yogi ikväll, och jag tror det kommer bli trevligt!

Pratade nyss med Maja och jag tror att både hon och jag har en skruv lös, haha. Maja ska ta bilen in i morgon, och vi snackade parkeringsplatser och allt. Sen började vi snacka om middagen, vad vi skulle äta, kanske ta ett glas vin, hur stället var osv. Så sa vi hej då, och så går det typ 10 minuter. Sen skriver Maja igen:
Maja: "hahahahahahahhaha"
Jag; "vad nu?! vad har hänt?"
Maja "så stöörd jag är! inte fan kan jag dricka vin i morgon, jag KÖR ju, hahahahaha"

Hade inte en tanke på det jag heller, haha. Väldigt seriösa bilförare, verkligen.






I know they say karma is a bitch, but who did I fuck over?

"Hej Maria, det här är Dennis som ringer, som köpte din dator. Måste bara säga att det var verkligen jättesnällt att du skickade med datamusen också, och allt har verkligen fungerat super. Ha det jättebra Maria, och tack igen!"

Tusen kilo bort från mina axlar.

Kan ju bara avsluta denna dag med följande:

Saker och ting är ta mig fan aldrig som man tror.

Kände för att skriva ett par rader, men jag har inte så mycket att skriva egentligen. Var på posten idag och skickade iväg datorn. (Fick 2300 för den!) Min mage säger att något inte kommer bli bra, men vi hoppas på det bästa... Gick sedan till banken för att sätta in lite tidiga födelsedagspengar på kontot. Känns skönt att ha någon sorts back-up igen.

Just nu längtar jag bara till fredagen, så klart, till lönen och till Sandra och jag köper det där simkortet och verkligen BÖRJAR simma. Fan va skönt det ska bli att få in lite seriös träning i vardagen.

Som sagt, dagen i Stockholm lär bli asbra. Lääängtar.

I morse när jag vaknade lovade jag mig själv att lägga mig skapligt för en gångs skull. Tänkte att jag skulle hålla det löftet ikväll.

På torsdag, födelsedagen, blir det middag med girlsen, hoppas verkligen ni har antecknat i kalendern, tjejer! Har inte bestämt restaurang än, men måste väl bli något dagen-innan-lön (för vissa) - vänligt. Skulle nog vara trevlig även om vi hamnade på McDonalds. Så, ja. Födelsedagen längtar jag också till.

Helgen har varit lugn och skön, och idag har familjen, minus syster, varit här och käkat smörgåstårta och firat mig. En del härliga paket blev det! Mysigt! Det blev en myyycket lyckad sockerkaka också... :) Axel var så klart med, och plötsligt när vi sitter där och käkar blir han gravallvarlig, pekar på kakan och säger:
- Jag har inte redan fått!
Alla kollar på honom, och Malin säger:
- Men Axel, smulorna på din tallrik då, var kommer dom ifrån?
Samma allvaliga min kollar nu på Malin, men munnen är tyst. Han är helt säker på att han kan lura oss.
Då säger mamma:
- Vem är det som har tagit din kaka då? Är det din mamma?
Axel kollar på kakan igen och säger fundersamt
- Neeeeeeej....
- Nehe, vem är det då då? undrar mamma.
Helt seriöst skriker han:
- MARIA!

Jaja, han fick en bit kaka till i alla fall.

På torsdag fyller man år då. Tiden går fort... Tror ändå att 21 är en riiiktigt bra ålder. ;)

Det är något som nöter i bakhuvudet hela tiden. I månader har jag försökt lista ut vad det är, och vad jag ska göra åt det. Nu har jag kommit på det. Saknad av självdisciplin. Jag har ingen disciplin till att spara pengar, städa eller få mig själv att ta tag i saker. Jag vet inte varför, kanske bara allmän brist på ork. Ikväll beklagade jag mig för mamma över brist på pengar, att jag börjat växa ut min lägenhet och att jag aldrig hade lust till att städa eller ta tag i saker, precis som ovan nämda. Utan att ens behöva spekulera hade hon svaret:
- Nej, det är klart du inte trivs i din lägenhet när du ser alla saker överallt. Du trivs inte, och då vill du inte städa och med pengaångesten i bakhuvudet blir det inte bra.

Bingo. Varför kunde jag inte klura ut det själv? Varför är inte jag lika klok som mamma? Det är exakt sådär det ligger till. Jag behövde nog bara få det svart på vitt. Jag har dock inte riktigt bestämt än hur jag ska lösa det. Måste väl säga att jag är sugen på att flytta, men det tar emot att lämna det läge och stadsdel jag bor i - jag älskar verkligen Vasastan. Så... ja. Vad gör man? Pappa nickar bara instämmande och säger:
- Maria, bo du kvar där du bor...

Då är ju bara den stora frågan, hur länge till bor man i Linköping? Ett halvår? Ett år? Två? Fem? Maria Tidlund - 21 år om fem dagar och har precis börjat få en livskris. Så härligt det är att leva på tvåtusentalet...

Slusatts: Dags för en utrensning med no mercy och så ska kassaboken börja användas på allvar.

Drog en fika med Maja, Sandra och Daniela ikväll, och det är så mycket idéer i luften! Jag hoppas verkligen att det blir en så bra vår som vi hoppas på! Allt det där behöver jag verkligen nu.

Den här låten är GRYM, och nu har videon kommit med. Enjoy!

Bet he better have a six-pack, in the cooler...



Beyoncé - Diva

Jag har precis sätt klart Solen i ögonen, filmen om Lars Winnerbäck. Jag minns så väl den där sena augustikvällen när vi stod där i vimlet. Hjärtat, huvudet och kroppen mådde så bra. Alla mådde så bra. Vilken kväll.

Jag tror vi alla kommer känna så som han beskriver: Man ger Linköping fingret gång på gång, men det är först när man åker härifrån som man inser hur mycket man tycker om det. Alla saker man gjort, alla platser man varit på och levt sitt liv. Alla människor man mött. Jag kommer nog alltid ha en hat-kärlek till den här stan, men trotts allt är det nog mest kärlek. Lars Winnerbäck är en stor del av den kärleken.


För övrigt kan jag berätta att dagen har varit lite bättre än gårdagen. Tack för allt medlidande, även om det nu kanske inte gällde liv eller död.



Som du sa, det kan vara svårt att bli riktigt nöjd
Det är så lätt att fantisera
Och mina tankar och minnen står mig upp i halsen
Men mycket vill ha mera

- Hugger i sten

Fan vad jag hatar att vara beroende av folk! Det finns inget värre. Guha. Blir så trött på att jag bara ger och ger och får typ... inget tillbaka. Blä.

Och med detta sagt, kan jag säga att min skitvecka fortsätter. (Vad ÄR det med den här veckan egentligen!?) Idag kommer det in en kund genom dörren, och jag möter upp henne och hälsar med ett "hejhej". Hon kollar sig omkring, kollar på mig, och sen runt omkring sig igen.
- Ähm... Jag skulle vilja göra några... (hennes ögon fortsätter kolla efter något genom lokalen) ... sånna här. Ska jag prata med dig eller?

Ser det ut som jag har ytterkläder på mig? Jag håller en stor bunt med papper i handen, som jag vant lägger ner på ett bord brevid oss. Ser jag ut som en praktikant? Ser jag ut att vara femton år? It's just because I'm blond, aint it?!
Bara för att hon tror så fel så är jag tvungen att motbevisa henne, så jag ger henne massa förslag på olika papper och avslutar med MASSA bra idéer så hon ska få det riktigt snyggt. Punkt! Sätter mig på datastolen igen och tycker att jag är bäst.

Och så de sista timmarna idag på jobbet: Från halv fyra till klockan fem kommer det in EN kund, och det ringer EN gång. Personen som kom in skulle hämta en sak, och personen som ringde var min mamma. Mm, precis. Jag var själv sista timmen, och efter att ha suttit där och kollat på klockan sekund för sekund i drygt en timme, piper klockan till i dörren och klockan 16:59, SEXTON FEMTIONIO (jag skojar inte!) kommer det in en kund. Great.

Efter att ha kommit iväg, larmat och låst ska jag gå till Posten och lämna in ett paket. Vår online-tjänst har trasslat lite, så jag ber kvinnan bakom disken att skriva ut en postsedel åt mig. Och det tar sån tid, och hon gör så fel. Jag ser hela tiden datorn framför mig som hon håller på och trycker på. Det är exakt samma tjänst som vi använder, som JAG använder flera gånger per dag. Det gör jag på 1 minut tar henne tio. Det kryper i hela kroppen. Ni vet hur det är när 40-plusare ska skriva på datorn, använda text-TV eller en DVD, alla muskler i kroppen vill bara ta över jobbet! Så även nu: Jag vill bara gå dit och putta bort henne från datorn och göra det åt henne. Till slut kommer jag i alla fall därifrån (efter tre försök) och springer då till Café Leo där mamma och pappa sitter och väntar. Efter en räkmacka och lite prat med dem mår jag lite bättre. Det där Cafét är verkligen vår plats, och räkmacka är standard. Mamma bjuder på räkmackan, härligt. Killen i kassan ler och säger:
- Jaha, mamma betalar. Snällt!
- Ja, visst är det! Jag ler, men fokuserar mest på den där Colan han har ställt på min bricka.
Han fortsätter, och kollar på mamma:
- Ja, klart man måste vara snäll mot dom. Så länge dom sköter sig i skolan och så där är det ju bara kul.

ALLTSÅ VAAAAAAAAAAAAAAAD?! Vad är det mig idag som gör att jag ser ut att vara femton?! Har alla bara bestämt att idag, idaaag, fuckar vi Marias hjärna?

Jag rycker åt mig brickan och går tillbaka till pappa och låter mamma betala.

Och ON TOP OF ALL THIS läser man i Kenzas blogg att hon hon "ev ska träffa Chris Brown på konserten". VARFÖÖÖR? Seriöst, en DRÖM för mig skriver hon om som det vore en fucking dagens outfit. Vad har hon gjort för att förtjäna allt det här? Perfekt face, massa pengar, underbart liv och dessutom ska hon få sitta ansikte mot ansikte med Chris Brown?! Ååååååh! (De första grejerna är INTE avundsjuka, det är säkert. Men - den sista är, och det STÅR jag för).

Har du läst enda ner hit? Stackare...

Johan Glans har fått mig på bra humör igen, ang reklam på bio, från kvällens Guldbaggegala. (Och nej, det är inte ordagrant, men ändå)

"Först är det en trailar, sen är det 20 minuter reklam, sen är det tre trailar till, och seeen går duken igen och lamporna släcks. Seeen åker duken upp igen, och DÅ... är det tre trailers TILL...."


Word.

Fucking jävla skitdag! Massa småsaker som till slut fick bägaren att rinna över. Uiack. Orkar inte ens sammanställa, för då blir jag bara förbannad. Kan väl nämna att jobbdagen började med ett STORT misstag, som gjorde att jag stressade sönder mig, och dagen slutade med att posten vägrar sammarbeta med mig, så jag får släpa hem en kartongjävel - i spöregn. Kommer hem till ett totalt mörker toppat med ett gigantiskt diskberg. Dessutom gick massa bra planer åt helvete.

Okej, det blev visst någon slags sammanställning ändå...

Tur att Bäbs kom och räddade mig iaf. Blev en tripp till Ikano. Jag tror nog bara det är vi som kan gå runt på Kicks i en timme, och underhålla oss under HELA den timmen. Daniela intruducerade mig i alla fall till tidernas godast herrparfym, en Hugo Boss. Mmm...

Så, nu mår jag okej igen. Men håller fortfarande på att repa mig...

Senare.

Har ni sett reklamen för Comviq kontant med den där duvan?

Grus, slät sten och LÖV! Idag händer det grejer...

Jag känner mig ungefär lika road idag.

Igår kväll blev en spontan taccokväll hos mig, bra initiativ av Sandra! Vi käkade, snackade, drack vin och ännu mer Cola.

Ett av samtalsämnena var semestern. Vi får bara be till Gud att vi alla kan få semester samtidigt! Skulle vara så kul att dra iväg alla ihop, gärna två veckor och bara LEVA! Sand, vatten, fest. Mmmm....

Jag saknar verkligen solen alltså. Som idag vaknade jag med tanken att jag skulle ta en långpromenad. Sen när man drar upp rullgardinerna och hela luften är så grå, försvinner den känslan ganska snabbt igen... Men så helt plötsligt tittade solen fram, och då blev det en promenix på stört! Promenader är visst min enda träning nu för tiden föresten. Sandra och jag skulle ju börja simma, men det har inte blivit av, av någon anledning som jag tror varken hon eller jag har koll på.

Theo var ju med igår med, Gud vad jag saknat den där lurvbollen, som nu mera är ännu mer lurvig! Maja och Theo åkte hem runt halv tolv, Daniela pallade till två, medan jag och Sandra drack vin och pratade ett par timmar till. När vinet var slut, och gäspningarna blev allt tätare så började Sandra gå hemåt strax efter fyra.

Trevlig kväll i alla fall!

Idag ska jag ta hand om diskberget från igår, och så göra matlådor... Och FUCK, orka va festsugen!

Senare.



Hudvårdssnack:
Maja: Pro activ är det värsta jag testat!
Daniela: Eller hur! Neutrogena ska det vara!
Jag: Nej, Mary Kay - finns inget bättre!
Maja: Nej, Dermalogica är verkligen det bästa för mig.
Sandra: Öhm... tvål och vatten?
Daniela: Men du ska bara TYST! Din hud är som väggen där borta...!
Jag: Eller hur! Helt slät! (Fast med några vinfläckar...)

Våra konversationer i ett nötskal.

It's like the guys you have a great second date with, and then never hear from ever again.
I pretend they died.
- Miranda

Har precis kollat på Let's Dance. I vanliga fall brukar jag tröttna efter typ tre par, men årets deltagare är riktigt intressanta... Det var i alla fall kul att Kitty ifrågasatte juryn. Dessvärre fick hon ju bara låga poäng. Juryn gillade ju inte henne, det märktes. Iskalla och tråkiga gav de henne bara ettor. När fjanten Carl-Jan fick poäng däremot, lika låga som Kitty, så började alla jurymedlemmar med att säga "Förlåt, men... en etta..." Där ser vi skillnanden på respekt till blonda tjejer som säger ifrån, och fjantiga 60+:are som anses vara bättre. Tvi.

Blondin Bella var ju med också. Jag har aldrig följt hennes blogg direkt, men en sak jag upptäckte var att jääävlar vad snygg tjejen är!

Men Morgan, min Morgan! Barndomsidolen ju. Asbra. Imponernade! Nu är du ännu mer min idol! Laila från idoljuryn var också asgrym! Shit, lätt bäst ikväll. Trodde jag faktiskt aldrig.

Ja, orka sitta här och recensera Let's Dance, haha. Har inte så mycket vettigt för mig ikväll som ni märker. Men det är jävligt skönt.

Sen har jag - åter igen - lyckats planera in hur jag ska göra av med nästa månads lön väldigt fort. MEN, för ovanlighetens skull har jag även kommit på hur jag ska få tillbaka den igen... Ooh yeah, vilken affärsidé. ;)

Var visst inne i en liten svacka igår kväll. Men nu är allt som vanligt igen! Life is good, helgen är här och jag ska baaara softa. Känner mig sådär busigt glad, haha. Är ju lite festsugen, men ska hålla mig nu faktiskt.

För övrigt är sumi-e väl ett förbannat uttjatat, yet, häftigt filter ändå? :P

Jag kan inte sova. Inte alls.

Jag är inte hungrig, behöver inte diska och filmen jag tänkte se sög.

Vad gör man?

Föresten, min taklampa funkar inte. Och det är inte glödlampans fel (som jag först trodde). Nej, kontakten har lossnat i taket. Når jag? Nix. Får väl hoppas att någon som är typ 4 cm högre över havet än mig kommer hit snart. No light så att säga.

Det är fredag i morgon ju. Jag borde bara asglad, men... nej.

Något stör bak i huvudet. Har bara inte riktigt kommit på vad. Ibland tror jag att spelar starkare än vad jag är.



Nejmensåååattee... Det blir väl inte roligare än så här. Täcket, ny tidning och så sömnen.
Låter ju ganska okej faktiskt.

Senare.

Vi har ju då gått ur Justnu-kedjan på jobbet, och kallar oss nu mera Adall Grafiska. FUCK vad svårt det är att lära sig säga det i telefonen. Välkommen till Justnu, Maria sitter liksom som klister. Fredrika har mobbat mig hela dagen för att jag inte lär mig. Välkommen till ju...Adall... Grafiska... MARIA!
Jag: - Men alltså, det är så jobbigt. Man måste liksom börja tänka.
Fredrika: - Maria, gör dig inte blondare än vad du är...

Vaaaad?!

Aja, det kommer väl.

Annars så halkar jag fortfarande mig fram. Ikväll står städning, ett långt bad och en film på schemat.

För det första. Är jag den enda som varit nära att dö idag? Så ÄCKLIGT jävla halt! Vet inte hur många personer som jag såg snubbla idag på väg till jobbet, eller hur många gånger jag snubblade för den delen. Tog typ 10 minuter längre att gå till jobbet.

Hur som. Fick ett väldigt intressant mail idag. Det handlade om min tradera-auktion, min dator. Ett brev på engelska. Jag läste det inte så noga först. Men så var jag tvungen att läsa igen. Någon icke svensktalande undrade hur bra datorn egentligen var, men den här raden slog till i ögonen: I will be offering you 2000 USD if the working condition is good.

What?

WHAAAT?!

2000 dollar?! Haha, shiiit. Typ 16 000 svenska kronor. Jag såg semesterresan framför mig. Vita stränder. Turkosa hav. Sen kom verkligheten ifatt mig. Kunde det här verkligen stämma!? Jag ringde ner min bror och fick till slut tag i honom. Jag berättade, och Mattias undrade frågande:
- Hur mycket sa du att du SA sa du?!
- TVÅTUSEN DOLLLAR!
Först skrattade han lite. Sen suckade han.
- Maria. Det absolut vanligaste sättet att lura folk. Det kommer bara avslutas med en falsk check och problem.
- Meen...
- Nej. Låter det för bra för att vara sant, så ÄR det för bra för att vara sant...
- Meen... Tänk om han menar svenska kronor då?! 2000 spänn är jag lätt nöjd med!
- Nej. Radera mailet. Eller polisanmäl honom.

Hopp. Fan då. Jag trodde väl kanske inte riktigt på det, men jag måste väl erkänna att jag hoppades... Jag svarade i alla fall, men förklarade att ville han ha den fick han snällt lägga ett bud som alla andra, och avslutade med "I assume that you mean 2000 Swedish kr." (Måste väl erkänna att jag var nyfiken).

När han då svarade med att det VISST handlade om 2000 DOLLAR, men att han inte gillade Traderas idé, utan ville lösa det på egen hand och då gav mig en adress i Nigeria att skicka paketet till, då förstod jag vad Mattias menade.

Jaja, får hoppas att det blir lite cash för datorn i alla fall. Närmare 40 sidvisningar har auktionen haft sen igår, så det känns ju som om folk är intresserade. Jag vet ju själv hur man är, man börjar ju inte buda förrän det bara är minuter kvar.

Några 2000 dollar lär det väl kanske inte bli dock. Jag menar, ska du luras, gör det lite trovärdigt i alla fall. Det är ju ändå ingen som skulle... host... gå på det där...

I wanna be
The last number you call late at night,
First one that you dial when you open your eyes
Wanna be the one you run to
Wanna be one that ain't gon' hurt you

I wanna be - Chris Brown

Nya favoritlåten. Jag är verkligen en sucker för sånna här texter.

Äntligen! Nu finns det inget som stoppar oss längre.

Innan jag ens hunnit blinka är vi inne på vecka två, och ledigheten är snart slut. Det har varit så jävla skönt att kunna sova ut alla de här dagarna, och bara fått pyssla med vad man känner för. SSB, Secret Singel Behavior för att citera Carrie.

Samtidigt som jag haft mycket egentid så har jag hunnit träffa många vänner med. I söndags blev det en nästan tre timmar lång fika med Linn och Madde. Vi hade en hel del catching up to do. Det var trevligt! Igår då, träffade jag Maja och intog samma café, och samma bord (!) och tjattrade lite med henne också. Mycket intressanta ämnen och vi får väl hoppas att våra mobiler var avstängda och att ingen tjuvlyssnade allt för mycket, haha.

Idag har jag en del mojs att greja med. Ska städa, göra matlådor, ta en sväng runt Stångån, sola, lägga ut kläder + dator på Tradera (här finns pengar att tjäna!) och så försöka koppla av lite också. Ni antecknar väl?

Blatten har börjat uppdatera igen. Hur länge tror ni hon pallar? En vecka? En månad?

Vi får väl se... haha.

Gick till Federal när jag vaknat idag för att köpa ny piercing. Väntade mig att det skulle kosta 150 kronor, men icke! Man kunde bara köpa kulan, och gissa vad den kostade? 19 kronor.
N i t t o n, haha. Gött då. Så mycket fanns till och med i plånboken, cash.

Så nu är allt som vanligt igen. Den sitter dock inte ashårt, men det kanske det inte gjorde förrut heller? Eller ja, obviously not...

Ikväll ska jag träffa Maja och snacka skit.

Nu - duschen.

Nu har jag varit ledig i fem dagar och verkligen sovit ut ALLA dagar. Grejen är att jag har sovit så mycket så att jag nästan inte kan sova mer... Kände imorse att jag verkligen var tvungen att sysselsätta mig idag för att vara trött ikväll... Aja, hur som så är det ju skönt att kunna vila upp sig.

En annan wierd grej hände idag. Jag var ute och gick, och helt plötsligt känner jag att jag sväljer något, och gissa vad? Exakt, kulan på piercingstaven. Det roliga var att jag liksom ätit frukost och allt, men just när jag verkligen inte gör någonting med tungan så åker den bort. Bra då. Så nu har jag den aaaalldeles för långa läkningsstaven i, och måste gå till Federal i morgon igen. En till utgift, great. Not.

Igår bestämde Sandra och jag oss för att i sista stund gå på bio. Det blev The Spirit. Inte riktigt min typ av film, men jävligt snyggt gjord om inte annat... DESSUTOM så har Daniela lyckats boka en Chris Brown biljett, brevid oss. GREAT! :)

Annars har jag städdag idag. Mitt databord ser ni nedan, före och efter. Lite mindre grejer iaf. Sladdarna har jag dessvärre ingen lösning till, vilket säkert IKEA har. Men jag känner att jag inte orkar bry mig tillräckligt för att ta tag i det. Nu vill jag bara verkligen skaffa mobilt bredband så försvinner i alla fall den största och mest jobbiga kabeln - nämligen den långa, jobbiga, fula nätverkskabeln.

Ikväll ska jag träffa Linnsan, och även försöka på tag i Madde... Får se om vi lyckas.

Nedan ser ni en bild från nyår. Först är hela bilden - inga konstigeheter. Under är ögat, inte inzommat, utan i naturlig storlek. Inte en pixel ser konstig ut! Färgen i håret, mina slarvigt plockade ögonbryn och hudfärgen syns som aldrig förr. Och då är kameran ändå inte inställd på den bästa upplösning.

Ahh, I love this camera.

Sitter här och funderar i min ensamhet. Funderar på hur man ska börja synas ur mängden. Det suger verkligen att dela samma dröm med så många. Tänk att få skriva någonstans där massa människor kan läsa. Den lokala tidningen, en hemsida, en mattidning - whatever.

Dessvärre är det fler än mig med samma dröm. Så vad gör man?

Hur sticker man ut? Och vad ska man sattsa på? Jag är inget expert på någonting. Jag gillar musik, och teknik, dansa och allt annat som man skulle kunna rikta in sig på. Men jag brinner inte för något. Så, vem orkar läsa om mitt liv? Förutom det tvåsiffriga antalet människor som följer den här nästintill svartvita (i flera bemärkelser) blogg. (Tack till er föresten, jag skiter i hur mycket kommentarer ni lämnar - det som peppar mig att skriva är unika-besökare-stapeln).

Jag vet inte hur jag ska gå till väga, bara att jag vill. Men det kanske räcker?

Jag vill bara att all den där energin under fingrarna ska komma till nytta någongång.

Hjälp, tror jag?

Som någon vis sa: Jag är unik - precis som alla andra...

... då jag fick sprit för ett helt år kvällen jag fyllde 20.
... jag fick börja handla på Systemet.
... jag blev fast anställd på Justnu Tryck, nu mera Adall Grafiska.
... jag bodde, festade och shoppade på La Rambla i Barcelona med girlsen.
... sushi blev den nya grejen att lägga pengar på.
... maja och jag hade fotbollsfeber och självmant gick och köpte blågula tröjor.
... midsommar spenderades på en camping, i en bil, i Loftahammar.
... sommarkvällarna spenderades på Storan.
... jag upptäckte Forever 21.
... Maja och jag kollade in Lazee på Allsång på skansen.
... jag lärde mig att aldrig mer handla på ONOFF.
... jag hade semester exakt de veckor när solen sken.
... Lars Winnerbäck sjöng rakt in i hjärtat på Stångebrofältet en sen agustinatt.
... Daniela och jag sprang runt i Stockholm. Både i stan och i skärgården.
... Sandra flyttade till stan, och vi började göra Platensgatan osäker.
... jag fick för mig att göra piercing i tungan - och gjorde det!
... en MacBook inhandlades.
... bytte jag email adress efter nio långa år. (Jo, det var en stor grej för mig!)


Nu har jag med gjort en sammanfattning då! Kan vi nu, med dessa minnnen, lämna 2008 bakom oss?

Varför blir detta år så bra?

Löneförhöjning. (Jippiyäääy)!
Chris Brown-konsert. (Say no more)!
21:a födelsedagen. (Känns väl ganska bra, eller?)
Utlandsresa. (I år ska det bli av)!


Vad ska hon uppnå?

Bli mer ordningsam (Kassaboken är inhandlad).
Göra jobbdrömmar till verklighet. (Försöka)!


Nej, med det känns bra.

Rktigt bra.

God fortsättning då.